Spelrecension: Ico (PS2)

Nu har jag äntligen klarat ut Ico (det var på tiden) och här kommer recensionen.

image29

Handling
Spelet handlar om den lille pojken Ico, som i början av spelet förs till ett stort slott, där han blir inlåst i en kista. Anledningen till det är att han har två horn på huvudet och i hans kultur tror man att barn med horn är onda och måste offras.
På något sätt lyckas Ico komma ur kistan och här börjar spelet, vars enda
 mål egentligen är att komma ut ur slottet. Efter ett litet tag träffar Ico
den märkliga flickan Yorda som verkar späd och bräcklig som en älva,
men som har makten att öppna stängda dörrar i slottet. En mycket
användbar kompanjon med andra ord.
Det är i stort sett den handling man får i spelet, förutom den lilla snutten som visas i slutet. Inte ett ord om Icos eller Yordas bakgrunder, var de kommer ifrån, vad de tänker, känner... hela spelet är bara pussellösning, utan att man egentligen fattar varför, förutom att Ico uppenbarligen vill fly från slottet.

Pussellösning och fighting
Jag trodde aldrig att jag skulle tycka om ett spel utan riktig handling, men trots det lyckas Ico smita in i mitt hjärta på något sätt. I början kämpade jag med uppdragen och kunde verkligen inte fatta hur detta spel kan vara kult, men när jag kom in i pussellösningen kunde jag plötsligt inte få nog av det.
Pusslen är ofta väldigt logiska och går ut på att man ska ta sig själv och
Yorda till ett par dörrar för att komma till nästa miljö. Det kan finnas
knappar som ska tryckas in, broar som ska sänkas ner eller rep som ska
dras i. Vissa är svårare än andra, men det ju är precis så det ska vara.
I spelet finns lite action också i form av väldigt vackra skuggdemoner
som man blir anfallen av då och då. Man kan välja att fly eller att slåss, men ofta är det smartare att döda dem på en gång för att kunna utforska miljön i lugn och ro. I spelet kan Ico bara dö genom att falla för långa sträckor, så demonerna kan inte göra honom någonting (förutom att slå ner honom på marken). Däremot är de väldigt förtjusta i Yorda och försöker dra ner henne i stora, svarta hål så fort du vänder ryggen till. Lyckas de blir det Game Over, så det är bäst att man håller koll på sin skyddsling. I början av spelet slåss man med en träpinne, vilket kan vara en utmaning, men senare hittar man bättre vapen och till sist blir fighterna en barnlek.

Miljöer och musik
Miljöerna i spelet är väldigt vackra och välgenomtänkta, men jag som
har kommit in i spelandet genom Silent Hill kan tycka att de i vissa fall
kunde varit bättre. Speciellt de mörkare miljöerna (t.ex. källare) är
väldigt gryniga och när kameran rör sig är det ofta helt omöjligt att se. Det kan vara ett problem som beror på min TV, men om det skulle vara spelets fel är det ett stort problem, eftersom det i pusselspel är så viktigt att kunna se vad man gör.
Ljudeffekterna är helt okej, men inget man direkt lägger märke till. Musiken däremot lyser med sin frånvaro och ofta tyckte jag att det var lite för tyst. På något sätt har spelproducenterna ändå lyckats sätta ihop ett soundtrack till spelet, men jag kan inte för mitt liv förstå vad de använt för musik till det, förutom låten i slutet.



Sammanfattning:

Positivt med spelet:
  • I Ico finns ingen livsmätare, vilket gör att man slipper hålla på och oroa sig för om man ska dö eller inte och leta efter grejer att hela sig med. Ico kan bara dö på två sätt i spelet: Falla för långt, eller i slutfighten. Det är faktiskt en otrolig befrielse och jag skulle gärna se det i fler spel.
  • Pusslen håller en väldigt bra nivå och är oftast varken för svåra eller för lätta. Det är kul att pilla med dem.
  • Slutscenen är bland det vackraste jag sett och sången som spelas har jag nästintill lyssnat sönder vid det här laget. Vackert, otroligt vackert.
  • När man klarar spelet en gång låser man upp ett multiplayer-alternativ, där en spelare kan styra Ico och en Yorda. Jag har inte hittat någon som vill spela med mig än, men det låter som en väldigt rolig idé.

Negativt med spelet:
  • Den gryniga bilden i de mörka miljöerna stör upplevelsen och gör att det blir svårt att se vart man är på väg.
  • Yorda är långifrån den skarpaste kniven i lådan och jag satt ofta och svor åt hur dum hon är. T.ex. om Ico ropar på henne och hon är bakom en pelare, ja då fattar hon ibland inte att hon ska gå runt utan står och går emot pelaren och undrar varför hon inte hittar sin vän.
  • Det går bara att spara på vissa ställen i spelet och jag föredrar att kunna spara när jag vill.
  • Förutom multiplayer-alternativet finns det inte mycket som motiverar en till att spela om spelet.

Spelet får fyra poäng av fem möjliga av mig. Det rekommenderas varmt.

Roligare saker att göra i GTA än att skjuta folk.

image41

Killen har verkligen missat något.
Att skjuta folk i GTA är bara kul i ungefär en timme. Sedan ledsnar man på att bli jagad av hela jäkla SWAT och FBI bara för att man råkar rikta pistolen mot en polis (som oundvikligen dyker upp om man skjuter en civil).

Så här Darlir, ger jag lite tips på saker som är roligare att göra än att skjuta folk i GTA:

  • Stjäla bilar. Se hur snabba bilar och motorcyklar man kan hitta och raca runt med dem. Om (när) man kraschar och bilen exploderar är det bara att stjäla en ny.
  • Åka på en traktortät väg, stjäla en massa traktorer och göra ett traktortåg. Mitt rekord är ett tåg på hela sex traktorer, som jag lyckades sammankoppla via dragkrokarna.
  • Hitta tröskan, komma på hur man stjäl den och köra runt i stan med den. Med den är det kul att köra över folk också, eftersom de kommer ut som köttfärs ur tömningsröret.
  • Hålla på med alla flickvänner som finns och försöka få till det med dem (I San Andreas). I GTA 3 var det rätt roligt att dra med prostituerade.
  • Värva folk till sitt gäng.
  • Försöka hitta alla "insane jumps" som finns och klara dem.
  • Stjäla ett flygplan och flyga runt. Man kan även leka 9/11 och flyga in i olika torn som finns.
  • Om du prompt måste döda folk, så gör det i alla fall på ett originellt sätt. Skördetröskan som jag nyss nämnde är det bästa sätet. Annars är det rätt roligt att spraya ner dem med grön färg eller slå dem med en dildo.

Där, min vän, har du tips på saker att göra i spelet om (när) du tröttnar på att bara gå runt och skjuta folk.
Sedan kan man ju alltid göra uppdragen också, vilket egentligen är poängen med hela spelet.

RSS 2.0