Det känns som om min blogg har en liten identitetskris.
De flesta andra bloggar har ett klart tema; antingen mode, fotboll, politik, eller något annat. Min blogg däremot är en spelblogg, fotbollsblogg, konståkningsblogg, musikblogg, fågelblogg OCH en personligt blogg - SAMTIDIGT!
Man kan i och för sig säga att bloggen speglar min personlighet ganska bra, eftersom jag är besatt av helt olika saker olika dagar och skriver om det som snurrar runt i huvudet just nu. Har jag sett ett avsnitt av Lost skriver jag om det; är det konståknings-VM skriver jag om det och har United just vunnit CL måste det såklart nämnas.

Detta kan nog förklara varför jag har så få läsare, för det kan inte finnas många människor som vill läsa om alla saker jag skriver om. De som gillar fotboll vill läsa om fotboll och vänder ryggen till när de ser ett konståkningsinlägg, även om det finns ett fotbollsinlägg precis under det.
Jag borde verkligen nischa mig och hitta ett tema för bloggen. Eller skapa fem nya bloggar; alla med sitt egna tema och sedan uppdatera dem varje dag... eller fortsätta med det här med vetskapen om att det alltid kommer in någon som läser, även om ingen orkar följa mig blogg slaviskt.

Jag tror att det var 2004 som jag skrev det där blogginlägget med rubriken ”Jag är kär”, där jag hyllade Ronaldo (som jag då kallade lill-Ronaldo på grund av att tjockis-Ronaldo fortfarande spelade) och skrev att jag var helt kär i hans spelstil. Idag vill jag mest bryta nacken på honom samtidigt som jag tatuerar in "rentboy" i hans panna.
Han har varit i United i mer än fyra år och vunnit allt som går att vinna (inklusive den största troféen som existerar; Champions League). Men viktigast av allt; han har utvecklats enormt som spelare och gått från lovande tonåring till världens kanske bästa spelare. Visst, han har talang, men United har hjälpt honom otroligt mycket och både klubben och fansen har stått bakom honom i alla lägen. Och nu vill den giriga lilla divan vända sin klubb ryggen och gå till Real Madrid.
Att spelare kan vända sina klubbar ryggen på det här sättet gör mig illamående. Fast det kanske är så det är nu för tiden? Att spelarna går dit pengarna finns utan någon som helst lojalitet för någon klubb? Kanske spelare som Giggs och Scholes (och även John Terry) är de sista av en utdöende art: spelare som spelar i samma klubb i hela sin karriär?
Ronaldo kan gå till Real Madrid eller så kan han stanna, vem vet? Oavsett vilket kommer jag aldrig att kunna se honom som något annat än en girig ”rentboy” utan någon som helst heder. Synd, för tidigare har jag som sagt verkligen gillat honom. Jag har inget emot spelare som lämnar United om de gör det på ett snyggt sätt och om klubben villigt säljer dem (som Ruud van Nistelrooy, som fortfarande är en av mina favoritspelare), men att som Ronaldo gå ut i pressen och säga att han alltid drömt om att spela för Real Madrid och hota med att vägra spela om klubben inte säljer honom är oerhört töntigt. Han tigger verkligen om stryk, den snorungen. Usch.

Nej du Ronaldo, om jag får hoppas på något blir det att Real köper dig för ziljoner euro och att du sedan blir tacklad av Sergio Ramos på den första träningen så att ditt ben går i tusen bitar och att du aldrig kan spela fotboll mer. Sedan kan du sitta där med tårar i ögonen och fundera på citatet "What goes around comes around".